Imam Musa Kadhim (fvmh) i fängelset

Imam Kadhim (fvmh) hamnade i fängelset två gånger på Haruns befallning, och den andra gången var mellan åren 795-799, alltså under en period på fyra år och det ledde till Imamens martyrskap. Gällande den första vistelsen i fängelset har det inte nämnts något tidsintervall.

Anledningarna till varför Imamen fängslades dessa två gånger, då båda av dem var p.g.a. Harun, var enligt följande:

– Haruns stränghet mot alaviterna, och speciellt mot Imam Musa Kadhim (fvmh).

– Imamens och alaviternas stora inflytande bland folket p.g.a. att de är ättlingar till Guds Sändebud (fvmh & hf).[1]

– Att det är obligatoriskt att lyda shiamuslimernas Imamer och kalifatets apparats rädsla för shiamuslimerna p.g.a. denna egenskap tillhörande de rena Imamerna.[2]

Den förbarmade Saduq ansåg att Haruns medvetenhet om shiamuslimernas övertygelse om Imamens ledarskap var en av orsakerna till att Imam Kadhim (fvmh) marterades. Harun förstod att shiamuslimerna anlände till Imamens tjänst dag och natt. På grund av rädsla för sitt liv och att han kunde förlora sin makt marterade han Imamen.[3]

– Vissa av Imamens släktingars, såsom Ali ibn Isma’il ibn Ja’far (Imamens brorson), skvaller till Harun om Imamen.[4]

Trots att Harun hade så mycket makt blev han tvungen att formulera sådana motiveringar så att hans aktioner inte skulle förnekas och hatas av folket. Harun befallde att Imamen skulle tillfångatas i moskén han brukade gå till.[5] Harun beordrade att man skulle förbereda två karavaner och skicka iväg dem, varav en av dem mot Kufa och en av dem mot Basrah. Han tvingade Imamen att gå till fots med en av dessa karavaner. Detta skedde för att folk inte skulle få veta var Imamen skulle fängslas.[6]

Harun skickade Imam Kadhim (fvmh) till Basrahs guvernör, ’Isa ibn Ja’far ibn Mansur. Imamen tillbringade en tid i hans fängelse, men ’Isa blev till slut trött på det och skrev till Harun att skicka honom till någon annan person, annars skulle han befria honom, eftersom han hade kämpat för att hitta något vittne mot Imamen under denna period, men inte hittat någon.

Efter det skickade han honom till Fadhl ibn Rabi’. Imamen var fängslad hos honom under en lång period. Det har sagts att man ville att han skulle mörda den Helige Imamen, men att han hade protesterat mot detta. Enligt historikers återberättelser visade han respekt till Imamen. Efter det skickade man Imam Kadhim (fvmh) till en annan fängelseofficer vid namn al-Sindi ibn Shahik.[7]

[1] Al-Irshad, s. 280.

[2] Hayat-e Fekri va Siyasi-ye Aimmeh, Ja’fariyan, s. 397.

[3] ’Uyun Akhbar al-Ridha, Sheikh Saduq, s. 100.

[4] Sirr al-Silsilat al-’Alawiyyah, s. 35; Musnad al-Imam al-Kadhim, vol. 1, s. 127 återberättat från Bukhari.

[5] Al-Irshad; Rawdhat al-Wa’izin, s. 187.

[6] Den bortgångne Saduq skrev: ”Dagen efter greps han samtidigt som han var i Guds Sändebuds position under bönen.” ’Uyun Akhbar al-Ridha, Sheikh Saduq, vol. 1, s. 73.

[7] Maqatil al-Talibin, s. 336.